Idag har jag och L varit ute i skogen och myst. På vägen dit så skrämde dock den lille skit ungen mig genom att springa rakt ut på vägen den där ena sekunden jag kolla bort. Som tur var gick allt bra och ingen bil fanns i närheten men jag har aldrig blivit så arg och ledsen och glad samtidigt.
Arg för han sprang ut och riskera sitt liv, ledsen för jag blev så rädd över att jag nästan kunde förlorat honom och glad för att han klarade sig och faktiskt överlevde. Så jag skällde först ut honom för det han gjorde var dumt och sen fick han världens längsta kram följt av en gråtande mamma.
Ja, han måste ju varit förvirrad i alla fall, men skönt att allt gick bra åtminstone.
När vi kom hem blev det Spiderman bus här hemma:
Liten och . .
Stor . .
Nu sover dock liten och stor ska iväg och träna men det har varit en fin dag.
Så ha de bra. Ciao Bella
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar